torsdag 9 oktober 2014

Hur LEGO-gubbar kan stödja samverkan

av Mattias Bergström, Samordningsförbundet Centrala Östergötland med inledning av Jonas Wells

Kan LEGO-gubbar stödja samverkan? Självklart kan de det! I tisdags arrangerade NNS tillsammans med Samordningsförbundet Centrala Östergötland ett nätverksmöte för integrerad samverkan i Linköping. I förbifarten nämndes en idé som hjälper oss att verka mer personcentrerat och för integrerad samverkan. Det var Mattias Bergströms LEGO-gubbar. I mailkorrespondensen efteråt mellan Malin Strömmert, projekt- och vägledare från Hultsfreds kommun, Mattias och mig växte fram en berättelse som är för god att förpassas till mailarkivet. Av ren nyfikenhet kan erfarenheter förmedlas och här är Mattias berättelse om Lego-gubbarnas intåg i samverkan:


Jag ska försöka återge några exempel på hur jag använder mig av dem. Grundidén handlar om att hjälpa oss att hålla medmänniskan i fokus. Att varje förslag ska bottna i ett individperspektiv i enlighet med Kierkegaards princip om att hjälpa sin nästa: Möt henne där hon är… Utforma system för människan inte människan för systemen.

Föreläsning om brukarperspektiv
Under det här året har jag haft ett antal seminarietillfällen för handläggare från våra huvudmän som handlat om samverkan för ökad kvalitet i bemötande och service för individen. Mitt på golvet i det rum vi då använt har den här lilla gruppen stått. Dels för att visa hur deltagare beskrivit sig själva som små i förhållande till system och myndighet och dels för att påminna om vem det är vi talar om. I starten av detta seminarium har jag läst några citat om känslan av att drunkna i administration och ett evigt utredande/kartläggande samt att ideligen behöva berätta sin historia om och om igen. Samtidigt gick jag fram till gubbarna och släppte en stor hög med blanketter som regnade ner och helt täckte gubbarna.

Mötestillfällen
Gubbarna är också alltid med vid styrgruppsträffar och beredningsgruppsmöten. De får stå mitt på bordet och efter att ha berättat om idén har det nu blivit en vana att i olika frågor referera till denna lilla grupp. Det är förvånansvärt (och glädjande) ofta som de kommer med i diskussionen och samtal.

Ringar på vattnet
I våras blev de också plötsligt fler! Jag köpte ett antal nya gubbar och slog in i fina paket. Dessa delade jag sedan ut till medlemmarna i styrgruppen osv. för att var och en ska ha möjligheten att ha en medborgare stående på skrivbordet. Mycket glädjande har de flesta tagit emot gåvan med glädje och nu när jag besöker dessa tjänstemän har jag upptäckt att flera av gubbarna fått en hedersplats på deras kontor.

Självklart står min grupp på mitt skrivbord. Ett kul gäng som inspirerar till att hålla fokus.


Mattias Bergström
Samordningsförbundet Centrala Östergötland
Tel: 0702020932



 

onsdag 1 oktober 2014

Varför är gemensamma indikatorer på integrerad samverkan viktiga för oss i Skellefteå/Norsjö?

av Christian Behrens, Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö

Genom erfarenheter inom samordningsförbunden i Västerbotten och runt om i landet har man kunnat dra slutsatser om hur man bäst bör utforma verksamheten för att få ut så mycket som möjligt av den finansiella samordningen. En slutsats flera samordningsförbund har dragit är att tankarna bakom begreppet ”integrerad samverkan” innehåller attraktiva principer för hur man kan uppnå önskvärda effekter av såväl samverkan, samordning som samarbete.     

Integrerad samverkan har tre kännetecken:  
q Det är en uttalad strategi som betonar sammanhållen och långsiktig inriktning på planering och insatser. Strategin innebär en förflyttning från att ensidigt använda Finsam-medel till att finansiera eller driva verksamhet i projektform till långsiktiga insatser.

q Det finns en fördjupad samverkan mellan myndigheterna, kulturellt, strukturellt och organisatoriskt.

q Individers förutsättningar, behov och medverkan är avgörande för hur man organiserar samverkan, myndigheterna anpassar sina insatser tillsammans med den enskilde.

Där det finns en samsyn om att integrerad samverkan är något att sträva efter och att löpande utveckla det gemensamma arbetet aktualiseras frågan om hur man kan följa och utveckla såväl det strategiska som operativa arbetet för att veta att man är på rätt väg. För att kunna uttala sig om var man befinner sig idag och hur samverkan utvecklas över tid behöver man sätt att mäta och bedöma det man gör. Genom att skapa och följa upp indikatorer med medföljande mått ges också möjligheten att kunna styra och utveckla samverkansinitiativen på ett strukturerat och konsekvent sätt.   

Det indikatorprojekt som Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) genomför under hösten 2014 ger oss i Västerbotten en möjlighet att få tillgång till väl genomarbetade indikatorer på integrerad samverkan.

Genom de mått som just nu tas fram på indikatorerna kommer det att vara möjligt att på ett helt nytt sätt jämföra insatser mellan samordningsförbund och även öppna för möjligheten att bättre sammanställa effekter av den finansiella samordningen på olika nivåer. Att kunna göra bra jämförelser mellan samordningsförbunden ger en utmärkt möjlighet att utveckla lärandet både hos förbund och myndigheter samt ge uppslag till förbättringar.

Möjligheten att sammanställa resultat på nationell nivå innebär att det kommer finnas bra underlag för att föra en diskussion med departement och berörda myndigheter om eventuella systempåverkande faktorer (till exempel systemfel som gör det svårt att samverka på grund av att regelverken inte är harmoniserade) och vad samverkan som bedrivs inom Finsam leder till. Vi ser även att det kan öppna upp för en dialog om hur mycket resurser som ska tillskjutas för att få ut de effektiviseringar riksdag och regering önskar från samordningsförbundens verksamhet.   

Slutsatsen blir att indikatorprojektet är viktigt. Projektet kan komma att ge oss en utökad och tillförlitlig verktygslåda på lokal nivå för att löpande utveckla samverkan för att nå dit vi önskar, ge oss helt nya möjligheter att lära av hur andra gör för att lyckas nå resultat samt skapa förbättrade möjligheter till att undanröja systemfel som kräver ändringar i lagstiftning eller förordningar.

Projektet Improve som samordningsförbunden i Västerbotten driver gemensamt under 2014 med stöd av europeiska socialfonden handlar om att utveckla planering, ledning, utvärdering och lärande. NNS indikatorprojekt ligger helt i linje med de utgångspunkter som vi har i Improve och vi förutspår att slutprodukten från indikatorprojektet kommer att bidra till att förbättra resultaten i vårt eget projekt.

Christian Behrens längst till vänster med andra från Samordningsförbundet Skellefteå/Norsjö